Mamzterblog

Idag vaknade vi inte pigga om man säger så… Noah höll låda tills klockan nästan var tolv, och vid kvart över tre vaknade Wilmer och var orolig. Han hade inte feber eller så, men han klagade på att han hade ont så vid halv fem fick han en alvedon, och först då kunde han somna om. Man skulle ju kunna tro att dom efter lite sömn skulle sova länge. Men icke! Klockan sju vaknade Noah och vid halv åtta vaknade Wilmer…

Pippi på TV:n och mys i soffan kör vi med idag, killarna får stanna hemma från förskolan och ta tidig helg. Dom skulle inte orka med tempot på förskolan med så här lite sömn i kroppen, och det kan ju (ta i trä) vara så att dom börjar bli sjuka…

Noah var så trött vid middagen att han nästan somnade med näsan i tallriken… Klockan var inte mer än kvart över fem när han smög iväg och somnade i soffan. Vi försökte väcka honom men han bara sov, sov sig till och med genom blöjbyte och allt! Vi förstod väl att risken var stor att han inte sov för natten… Men vi hoppades likväl…

Två timmar sov han, sen vaknade han och var hungrig (han åt ju knappt nån middag) och nu leker han med Pippi och piratbåten! Sova kommer vi nog tyvärr få vänta med…

Sakta men säkert har jag börjat återhämta mig efter diskbråcket jag åkte på i höstas.

Nerven ligger inte längre i kläm och jag har börjat utöka den dagliga träningen. Varje vecka har jag varit hos min sjukgymnast, i början var det bara små övningar där jag fick aktivera och hitta dom inre magmusklerna, nu har jag kommit till att använda band och boll. Det är långt kvar men det känns som jag kommit en bit på vägen!

Just nu är jag vimsigare än vimsigast… Glömde telefon hemma när jag gick och lämnade pojkarna. Är på väg att missa mitt läkarbesök och har helt enkelt svårt att få hjärnan att samarbeta. Att jag märker att jag glömt kortet hemma när jag står i kassan på konsum, blir liksom pricken över i:et…

Efter förskolan satte jag och Noah oss vid köksbordet och lekte/tränade med memory brickorna. Talträningen måste intensifieras…

Noah tycker det är kul att hitta rätt bild, men att säga vad bilden visar har han inte alls lust med… Men det är bara att kämpa på och fortsätta att prata om bilderna, så hoppas vi att orden kommer!

Min hjärna verkar inte vara mottaglig för mer information än vad som redan finns där! För lär jag mig något nytt, då petar det ut något annat… Idag när jag satt med räkningarna, memorerade jag Johans kod till hans bank id och vips hade jag glömt min egna… Samtal till banken och beställning av nytt kort blev följden. Så irriterade!

Betyder det att jag aldrig mer kommer kunna lära mig något nytt?